The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillämpa antingen direkta eller indirekta försäljningskanaler, såsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising är en ökad tillväxttakt såväl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken så bra som möjligt vilket även gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter å andra sidan är standardisering, vilket lättare uppnås vid högre kontroll som kan återfinnas i centralt styrda organisationer där beslutsvägarna är kortare. Att tillämpa en distribution genom centralt styrda enheter ger även stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det är intressant att studera hur distributionen påverkar ett företags anställda.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen.Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som ställer specifika krav. Jag har särskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhållningssätt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har även stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och gränsar till ett gammalt industriområde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsområde och kommer på sikt att genomgå en strukturförändring och en ny stadsdel kommer att växa fram.

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som ställer specifika krav. Jag har särskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhållningssätt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har även stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och gränsar till ett gammalt industriområde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsområde och kommer på sikt att genomgå en strukturförändring och en ny stadsdel kommer att växa fram.

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

Dettaexamensarbeteharundersökthurruttplaneranvändsunderdentidsomfartygframförsiområdebelagtmedlotsplikt.Undersökningenharävenomfattathuranvändningenpåverkarsamarbetetmellanfartygsbefäletochlotsensamthurnavigationssäkerhetenpåverkas.Dettahargjortsförattutrönaomdetfinnsettbehovattreformeradetsättpåvilketlotsningengenomförsisyfteattökanavigationssäkerhetenochförbättrasamarbetetmellanlotsenochfartygsbefälet.TillgrundförexamensarbetetliggerenenkätundersökningsomriktatsigtillallaaktivalotsariSverige.Idennaåterfannsenradfrågeställningarsompåolikasättkoppladetilldefrågeställningarsomnämndesiförstastycket.Enkätundersökningenmöttesavintresseochdeltagarantaletblevhögt,vilketgerstudienhögvaliditet.Enkätundersökningenkompletterasavenlitteraturstudiesamtenintervju.Slutsatsenmankandrafråndengenomfördastudienärattlotsaranvänderruttplanerpåettannorlundasättjämförtmedhurdessanormaltanvändsombord.Sjöbefälärvanavidatthaenfysiskplan(häråsyftasbådeenplanipapperssjökortellerECDIS)vilkenmanrefererartillförkontrollavblandannatkurser,girpunkter,girradierochkontrollmetoder.Lotsennavigeraristörreutsträckningutifrånen?mental?ruttplansombyggermerpåerfarenhet,lokalkännedomochkänslaförlotsområdetsnycker.Förattnavigationssäkerhetenskallvaratillfredställandebehöverfartygsbefäletföljaupplotsensnavigation.Tillföljdavbristfälligtproduceraderuttplanerochandraanledningarbristerdennauppföljningoftaelleruteblihelt.Samarbetetkringnavigationenpåverkassåledesavhurmananvänderruttplanenochtillföljdavdetpåverkasnavigationssäkerheten.Envälgenomarbetadruttplangerökademöjligheterförettbättresamarbeteochdärmedökadnavigationssäkerhetochtvärtom..

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

En jämförelsestudie har genomförts mellan två värmesystem. Analysen har genomförts med ett flerbostadshus som referensfasighet. Fastigheten är lokaliserad i Södertälje kommun. Analysen går ut på att bestämma vilket värmesystem som är fördelaktigt vid renovering av äldre flerbostadshus med avseende på energi och kostnad. De systemen som har behandlats är ett centralt värmesystem med motströmsvärmeväxlare och ett centralt värmesystem med frånluftsvärmepump.Det centrala värmesystemet (Eq aggregat) är ett centralt från- och tilluftssystem med återvinning (FTX system).

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området.De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

I detta kandidatarbete har vi f ordjupat oss i ett par problem inom konvex geometri som har intresseratmatematiker sedan mitten av 1900-talet, n amligen Busemann-Petty-problemet och Shephards problem.Busemann-Petty-problemet st aller f oljande fr aga: Om det f or alla hyperplan H genom origo g aller attvolymen av snittet mellan den konvexa kroppen K och H ar mindre an eller lika med volymen av snittetmellan den konvexa kroppen L och H, f oljer det d a att volymen av K ar mindre an eller lika med volymenav L? I Shephards problem tittar vi p a volymen av projektionen av konvexa kroppar p a hyperplan ist alletf or volymen av snitten mellan konvexa kroppar och hyperplan.Innan vi f ordjupar oss i dessa problem beh over vi ha en f orst aelse f or vad som h ander i h oga dimensioner,vilket inte alltid f oljer intuitionen. Ett exempel ar att volymen av den euklidiska bollen med x radie okarupp till dimension 5 och sedan minskar. Volymen f or den euklidiska bollen g ar till och med mot noll d adimensionen g ar mot o andligheten. Det r acker inte med att studera euklidiska bollen f or att f a en f orst aelseav hur kroppar beter sig i h oga dimensioner s a vi har fokuserat p a ytterligare tv a kroppar, n amligen kubenoch korspolytopen.